Visst har livet känts förjävligt men aldrig så mycket så att jag tänkt tanken på att inte leva längre. Mitt humör går väldigt mycket upp och ner och vintertid är jag oftast mycket mer "nere" än under vår och sommar. Jag är väldigt känslig för ljus och nej inget vampyrskit haha men mitt humör, energi osv påverkas direkt utav det. På vintern när det är mörkt, grått och kallt blir jag nere, inte jämt men saknar energi liksom. Sen på våren och sommaren blir det helomvändning.
Det är synd att vissa människor känner att de inte har något att leva för, att de mår så dåligt att de ser självmord som den enda utvägen. Det är hemskt och jag önskar det fanns mer att göra, men många gånger upptäcker man det när det redan har hänt. Hemskt, men sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar